dn

PUBLICERAD 2016-11-18

SLUTREPLIK. Begreppet ”lärartäthet” är helt oanvändbart som mått på kvalitet i en skola. En skola som är så dålig att den inte lyckas fylla klasserna, den får statistiskt sett en hög lärartäthet, alltså få elever per lärare, skriver Barbara Bergström.

Artikeln på DN Debatt (14/11) var undertecknad av kvinnliga entreprenörer från både vård och skola. I sin replik inriktar sig Daniel Suhonen och Sten Svensson helt på skolan. Den taktiska avsikten är tydlig, nämligen att söka stoppa entreprenörskap i utbildning först, innan man ger sig på alternativen i vården (och därefter säkert andra branscher), skriver Barbara Bergström.

Men, som Dagens Industri konstaterade i en ledare, att förbjuda vissa företag är att förbjuda alla företag. Näringslivet förstår i växande grad att debatten från vänster nu handlar om synen på företagande som sådant.

Typiskt för Suhonen och Svensson, och den kampanjorganisation som de leder, är att de uppger sig känna de innersta motiven hos oss som är kvinnliga entreprenörer. De påstår nu att det jag brinner för, som grundare av Internationella Engelska Skolan, är ”segregation” ty med den – hävdar de – kan jag hålla låg lärartäthet och tjäna mycket pengar. De upprepar den här tesen i artikel på artikel. Den är en grov förolämpning mot min livsgärning och mot mina starkt engagerade medarbetare.

Tesen förenas med ett totalt ointresse för vad vi gör i våra skolor. Kan det möjligen finnas något i vårt koncept för att säkra en skolmiljö med studiero och trygghet, liksom karaktärsdaning för livet, som svensk skola i övrigt kunde lära av? Vänstern saknar helt intresse för att undersöka det. Skälet till kampanjen är att man på grund av socialistisk ideologi misstror privat företagande. Skolan har gjorts till slagfält, men det är inte skolan man egentligen bryr sig så mycket, utan kampen för socialismen.

Får jag parantetiskt nämna att det förhållandet att en organisation drivs som aktiebolag – därför att detta är en effektiv och väl reglerad legal form som medger effektiva beslut och samtidigt öppenhet – inte i sig innebär att ägarna har personligt ”vinstsyfte”. Bakom vår huvudägare för Internationella Engelska Skolan står TA Associates, där stiftelsedrivna universitet som Harvard och Cornell placerar en del av sina fondpengar. De vill säkra sin forskning. Det ökade företagsvärde som vid fortsatt framgång skapas för min del går till den amerikanska stiftelse jag skapat med min man och med uppgift att stödja projekt för upplysning, utbildning och medicinsk forskning i Sverige. Tre av de största nya ägarna av Engelska Skolan, i samband med vår börsintroduktion, är Tredje AP-fonden, Andra AP-fonden och AMF Pension. Den sistnämnda ägs gemensamt av LO och Svenskt Näringsliv med uppdrag att säkra LO-medlemmarnas pensioner.

Min starkaste upplevelse under snart 25 år med Engelska Skolan är alla dessa desperata föräldrar vars barn mobbats, vantrivts och berövats sin utbildning på grund av slapphet och kaos i offentligt drivna skolor. De har hos oss funnit skolor med lugn och trygghet, som räddat deras liv. Skolorna har i hög grad lokaliserats till områden som i statistiken brukar beskrivas som ”icke privilegierade”. Samtliga våra nu åtta grundskolor i Stockholms stad ligger i sådana områden, i den nedre halvan ifråga om socioekonomisk status bland 126 stadsdelar i Stockholm. Fröslunda i Eskilstuna, Gruvlyckan i Karlstad, Husqvarna i Jönköping är andra exempel på sådana lokaliseringar, där vi hjälpt till att lyfta statusen på hela området.

Begreppet ”lärartäthet” är för övrigt helt oanvändbart som mått på kvalitet i en skola. En skola som är så dålig att den inte lyckas fylla klasserna, den får statistiskt sett en hög lärartäthet = få elever per lärare. Samma gäller för en skola där lektionsmiljön är så kaotisk att man måste kompensera bristen på fungerande basundervisning med extrainsatser senare. Forskningen visar att det bästa är att ha få men duktiga lärare, som i gengäld får stöd av en stark ledning och en stark organisation för elevvård.

Vad gäller ”segregation” bör man notera att Sverigefortfarande tillsammans med övriga nordiska länder har minst segregation i hela OECD, i meningen skillnad mellan skolor i social sammansättning. Skillnaden har heller inte ökat under de senaste 15 åren, när friskolorna växt. Ett skäl till det resultatet är just att aktiebolagsdrivna friskolor har stått för expansionen och – enligt en färsk studie från Finansdepartementets expertgrupp ESO – i särskilt hög grad har etablerat sig i områden med många utrikesfödda.

Skulle man som förälder i övre medelklass vilja ha sina barn i en skola med gelikar finns en enkel metod: flytta till ett privilegierat bostadsområde och gå i dess kommunala närskola. Så fungerar det i exempelvis Bromma. I Dagens Samhälle kan man läsa hur föräldrar i en landsortsstad skriver sig hos släkt eller vänner för att tidigt komma in i de mest populära kommunala närskolorna.

Att i ett land med omfattande segregation i boendet avskaffa rätten att välja skola och återgå till ett system med obligatoriska kommunala närskolor löser inget problem med segregation. Det vet också vänstern. Den måste därför ta ett steg till för att nå sitt mål om skolor där elevkåren överallt har samma blandning: bussning. Föräldrar måste tvingas att sända sina barn även långa vägar bort från hemmet, så att barnen kan användas som medel för att åstadkomma ”lika sammansättning” i varje skola. Detta har antytts mycket klart. Men vänstern, inklusive socialdemokraterna, vet att ”bussning” av elever med tvång inte är populärt hos föräldrar som har lärt sig uppskatta rätten att välja skola. Därför ligger man tillsvidare lågt med förslaget.

Föräldrar bör dock inte ha några illusioner om vad som väntar, för det fall den pågående kampanjen mot friskolor, alternativ och valfrihet blir framgångsrik politiskt. I slutändan kommer de att få brev från myndigheter med order att med tvång sända sina barn till skolor som de inte själva getts en chans att välja och vid vantrivsel inte kan ta sig ur. Detta är den socialistiska framtiden.

 

DN Debatt: Repliker. ”Dåliga skolor får hög lärartäthet”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *